Hur utses Nobelpristagarna i litteratur?

 

Oktober

För de som deltar i sysslan med att utse Nobelpristagare i litteratur inleds och avslutas arbetsåret i oktober. Det är alltid en torsdag och alltid klockan ett på eftermiddagen, det som däremot varierar är vilken vecka det blir. Oftast handlar det om den första torsdagen i oktober men det kan ibland bli den andra eller i något enstaka fall den tredje. När det väl är dags samlas ett stort pressuppbåd i Börshuset i Stockholm i väntan på att dörren till Svenska Akademiens ständiga sekreterares rum ska öppnas. Exakt klockan ett stiger så sekreteraren ut och tillkännager pristagarens namn.

Värt att notera är att samtidigt som allas fulla uppmärksamhet i denna stund riktas mot pristagaren ifråga har startskottet för att finna nästa års pristagare just avlossats – även om ingen hörde det. Från och med tillkännagivandet är det nämligen fullt godkänt att inkomma med nomineringar till nästa års pris, förutsatt att man har behörighet att nominera.

November

I november skickas flera tusen inbjudningsbrev ut i världen för att påminna ett urval personer om möjligheten att inkomma med nomineringar till Nobelpriset. De som har möjlighet att nominera kan delas in i fyra grupper:

1) Ledamöter av Svenska Akademien samt av andra akademier, institutioner och samfund med jämförbara uppgifter runt om i världen.
2) Professorer i litterära och språkliga ämnen vid universitet och högskolor.
3) Tidigare litterära Nobelpristagare
4) Ordföranden i författarorganisationer som kan räknas som representativa för sitt lands skönlitterära alstring.

December

Tillsammans med årets övriga Nobelpristagare inbjuder Nobelstiftelsen litteraturpristagaren till Stockholm för att mottaga medalj och diplom ur hans majestät Konungens hand. Såväl prisutdelning som prisbankett äger rum på Alfred Nobels dödsdag, den tionde december. I samband med besöket ska pristagaren även hålla en föreläsning hos Svenska Akademien, den så kallade Nobelföreläsningen. Om pristagaren är förhindrad att komma till Stockholm kan den hållas på ett alternativt vis, exempelvis via en videoinspelning. Pristagaren inbjuds också till en rad kringarrangemang, bland annat en uppläsningsafton på Dramaten.

Januari

Nomineringarna behöver ha inkommit senast den sista januari för att beaktas. Alla nomineringsbrev som skickas in senare än så är alltså att räkna som ogiltiga. Lotten att sortera nomineringarna faller på en tjänsteman med titeln litteraturhandläggare. Denna ställer samman den så kallade ”långa listan”, vilken helt enkelt består av årets samtliga godkända nomineringar, och överlämnar den till Svenska Akademiens Nobelkommitté. Nobelkommittén består av en handfull ledamöter som har givits i uppdrag att ha särskilt ansvar gällande just Nobelpriset. Just nu består kommittén av Anders Olsson (ordförande), Per Wästberg, Kristina Lugn och Jesper Svenbro. Under åren 2019-2020 är kommittén dessutom utökad med fem externa sakkunniga: Mikaela Blomqvist, Rebecka Kärde, Kristoffer Leandoer, Henrik Petersen och Gun-Britt Sundström. Utöver att vara beredda på ett mycket omfattande eget inläsnings- och bedömningsarbete är det naturligtvis mycket viktigt att samtliga kommittémedlemmar hyser lust och beredskap att ta in och diskutera de andras synpunkter. De planerar därför alltid in ett antal mötesdatum under våren och kan lägga till fler tillfällen om det skulle behövas.

Februari-mars

Nobelkommittén arbetar intensivt med att gå igenom ”långa listan” och skjuta till eventuella namn man finner saknas. Sammantaget brukar den långa listan omfatta cirka 200 namn. Därpå följer arbetet med att varsamt och eftertänksamt korta ner listan till en mer hanterlig mängd författarskap att studera närmare. Till sin hjälp har kommittén Nobelbiblioteket och dess tjänstemän. Utöver ren litteraturanskaffning kan det handla om specialbeställning av olika former av expertutlåtanden eller översättningar.

April

I april ska den så kallade ”halvlånga listan” föreligga. Man är då normalt sett nere på 20-25 namn, vilka Nobelkommittén presenterar för de övriga ledamöterna. Efter inhämtade av synpunkter blir nästa steg för Nobelkommittén att skära ner listan ytterligare, till den så kallade ”korta listan” vilken normalt består av fem namn. Nu gäller det för såväl ledamöter som personal att iaktta största sekretess. För ledamöternas del handlar det om att få tillgång till så mycket av de aktuella författarskapen som möjligt, samtidigt som de måste förbereda sig på att kunna läsa dem under så diskreta former att knappt en fluga tar notis.

Maj-augusti

I maj ska så den ”korta listan” vara klar och presenteras hela Akademien. Alla ledamöter har sedan i uppdrag att läsa in sig på dessa författarskap över sommaren. För var och en av ledamöterna i Nobelkommittéen handlar det dessutom om att skriva omfattande utlåtanden i vilka de ger sin syn på de respektive författarskapen samt pläderar för vem de vill se som årets pristagare. Dessa utlåtanden ska vara färdiga att delas ut till övriga ledamöter inför att Akademien återupptar sina sammankomster i september. Sekretessreglerna gör att utanförstående måste vänta 50 år innan även de får lova att läsa utlåtandena.

September

Nu är det plötsligt inte så mycket tid att vinka på! Den första sammankomsten för hösten hålls inte förrän den första torsdagen efter 15 september. För att man ska hinna nå ett beslut behövs minst tre sammankomster. Därför ligger det inte alltid färdigt till den så kallade ”Nobelveckan” då de övriga Nobelpristagarna tillkännages. Ibland tolkas detta som att det in det sista tvistas om vem man ska ge priset till. Så kan det förstås också vara och det är ju hursomhelst en mer spännande tanke. För att valet av pristagare ska vara giltigt krävs att någon kandidat får mer än hälften av de avgivna rösterna. När beslutet väl är fattat sluter i alla fall hela Akademien upp bakom det, med den ständiga sekreteraren som talesperson. Allt som återstår är att invänta att det gamla vägguret i sekreterarrummet återigen ska slå ett och dörren öppnas...