Stol nr 6 - Tomas Riad

Språkvetare.
Invald: 2011.

Tomas Riad föddes 1959 i Uppsala men bodde fram till femårsåldern omväxlande i Kairo och Alexandria i sin fars hemland Egypten, varefter familjen återvände till Uppsala. 1978 antogs han som violiniststudent vid Royal College of Music i London, där han förblev ett år. Musikintresset avspeglas också i att han några år senare upptogs i den anrika Uppsalakören Orphei Drängar. Efter militärtjänst och grundläggande studier vid Uppsala universitet samt högre studier vid Stockholms universitet, disputerade han 1992 med avhandlingen Structures i in Germanic Prosody – A diachronic study with special reference to the Nordic languages. I denna undersöks frågan om hur de germanska språken kunnat genomgå så pass likartade historiska språkförändringar i ljudsystemet utan att ha haft kontinuerlig kontakt med varandra. Den följdfråga som uppstår är huruvida språken kan ses som ”predestinerade” att utvecklas i en viss generell riktning och hur det i så fall ska kunna förklaras.
 
Till Tomas Riads huvudsakliga forskningsintressen hör fonologi, prosodi, versmetrik, språkhistoria och morfologi. Efter sin disputation knöts han en period till Stanforduniversitetet i USA där han kom att träffa kollegan Chris Golston med vilken han påbörjade ett varaktigt samarbete. Tillsammans och var för sig har de författat ett stort antal vetenskapliga artiklar om förhållandet mellan prosodi och versmetrik inom en rad språk, bland annat klassisk grekiska, klassisk arabiska, forn- och medelengelska, svenska och berberspråk. Riad har också varit gästforskare vid Vilnius universitet och vid Université Paris 8, Saint-Denis.

Tomas Riad räknas idag som världsledande auktoritet inom sitt forskningsområde. I verket The Phonology of Swedish (2014) ger han en beskrivning av svenskans fonologiska struktur. Allt från segmentell struktur (vokaler och konsonanter) till kvantitet, betoning och språkmelodi avhandlas. Till hans viktigaste och mest banbrytande forskningsresultat hör insikter om hur betoningssystemet till stor del styr morfologin (ordbildning och ordböjning) i svenska och därmed sannolikt också i de andra germanska språken. Också de för svenskan typiska tonaccenterna ger ledtrådar till svenskans sätt att kombinera morfem av olika slag. Dessa rön finns samlade i studien Prosodin i svenskans morfologi (2015). Under senare tid har hypoteserna om betoningssystemet prövats i ett par studier av hjärnans sätt att bearbeta språklig struktur, med lovande resultat.

Tomas Riad har även ett starkt engagemang i frågor om pedagogik och språkinlärning och har bland annat haft en central roll i projektet Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever (www.intensivsvenska.se).