Verksamhet

Gustaf III föreskrev att Akademien bland sina ledamöter skulle utse en direktör (ordförande) och en kansler (vice ordförande). Dessa skulle utses på ett halvår med växling 1 juni och 1 december. Vidare skulle en av ledamöterna utses till sekreterare med uppgift att föra protokoll, utfärda beslut, sköta Akademiens arkiv osv. Sekreteraren, som är Akademiens verkställande ledamot och dess talesman utåt, skall enligt stadgarna utses på livstid: därav titeln ”ständig sekreterare”. Numera har man infört regeln att han skall avgå senast det år han fyller 70, om inte Akademien beslutar annorlunda.

För att främja sina syften har Akademien inom den egna kretsen utsett ett antal arbetsgrupper, som har till uppgift att förbereda viktigare ärenden inför Akademiens beslut. Förvaltningsutskottet behandlar främst ekonomiska frågor. Språkkommittén handhar frågor som rör Akademiens språkliga verksamhet. Nobelkommittén förbereder valet av Nobelpristagare i litteratur. En kommitté för den nya litteraturen tar fram underlag för Akademiens beslut om övriga litteraturpriser. 

Det finns också två delvis externa arbetsgrupper med akademiledamöter som ordförande: Teaternämnden, som bereder ärenden rörande teaterpriser, och Svensklärargruppen, som förbereder Akademiens beslut om Svensklärarpriset. 

Dessutom har Akademien till sin hjälp flera stödorgan av olika slag. Till ständige sekreterarens hjälp finns ett särskilt sekretariat. En räntmästare svarar för den ekonomiska förvaltningen. Svenska Akademiens Nobelbibliotek, som är Skandinaviens största specialbibliotek för modern skönlitteratur och litteraturvetenskap och omfattar drygt 200 000 volymer, har till huvuduppgift att bistå Akademien i Nobelarbetet.